JAG ÄR KÄR

Jag har en kompis som brukar säga att hon är kär i sin hund när det går bra i träning och tävling. Naturligtvis älskar hon sin hund jämt men jag förstår precis vad hon menar för idag blev jag kär i Egon när vi tränade spår. Allt fungerade perfekt, han följde spåret jättebra, tog vinklarna fint och det bästa av allt han stannade och tog upp apporterna. När allt fungerar jättebra utan att man behöver jobba för att få bra resultat och allt bara flyter på då får man den där härliga känslan och då blir man kär i sin hund. Missförstå mig inte för jag älskar alltid både Egon och Lillen men iblad får man den där speciella känslan när det man kämpat för bara fungerar.

Idag klippte jag klorna och  borstade hundarna. Det tar ungefär 20 minuter att borsta Lillen, medan Egon som man egentligen inte behöver borsta alls men som verkar njuta av det tar max 1 minut.

Lillen nyborstad och fin



Egon nyborstad och fin



Tog en promenad med hundarna i skogen vid stugan och som vanligt hoppade de upp på alla stora stenar vi gick förbi eftersom de får godis ibland när de gör så. Egon hoppar lätt upp på stenarna men Lillen får kämpa lite mer för ibland är stenarna ganska höga sen står de där och väntar tills jag kommer och ibland får de godis för sitt besvär men ibland går jag bara förbi dom och då tittar de storögt efter mig och om de kunde prata skulle de nog säga: Hallå matte, ser du inte att vi är duktiga och står på stenen.



Dessa hittade jag under vår promenad idag. Jag lät dom vara kvar så de kan växa och bli lite större men det var svårt att inte plocka dom för jag älskar nämligen att gå i skogen och plocka svamp och ofta när jag böjer mig ner för att plocka dom kommer Egon springande för att kolla vad jag gör och då stoppar han ner sin nos precis där jag håller på och ibland springer han rakt över dom så det blir bara smulor kvar. Han är för härlig den hunden, man vet aldrig vad han hittar på.



Jag vet inte hur det är med andra hanar som blivit kastrerade men när det gäller Egon så nosar han inte så mycket längre under promenaderna utan han går mest rakt fram med bestämda steg och detta är det jag ser mest av honom när vi är ute och går. Kolla in hans mage, bra rund eller hur.



Lite text och många bilder blir det idag.

Sötnosen Lillen



Stilige Egon


PIGGARE

Nu är vi hemma igen efter att varit på SM i mete. Tyvärr gick det inte så bra för maken men jag tycker det är bra gjort bara att kvalificera sig dit. Egon behövde aldrig använda overallen, för myggen och knotten höll sig borta. Vi hade sådan tur att det blåste en del hela tiden så vi märkte aldrig av de små otygen och det är vi väldigt tacksamma för.
Egon skötte sig riktigt bra när vi gick bland alla människor och tittade på de som stog och metade, tänk vad han överaskar mig ibland.
Jag tycker han är riktigt pigg nu, han har till och med börjat leka både med Lillen och mig igen och det tar jag som ett gott tecken men eftersom han äter cortison är han jättehungrig och nu när han inte varit pigg har han inte rört sig som han brukar så nu börjar det märkas på hans midja. Han är på väg att bli tjock!!! Det är så lätt att man ger något extra när de sitter med sina bedjande ögon och tittar på oss efter vi har ätit, Det brukar alltid bli en liten smakbit till hundarna men nu måste det bli stopp på det. Måste bara försöka övertyga husse att han inte heller får ge något för han brukar säga att "det är ju en sådan liten bit jag ger" men många bäckar små.....

Idag var jag tävlingsledare på Boxerklubbens utställning och lydnadstävling i Hallstahammar. När jag höll på att förbereda inför tävlingen såg jag några hundar längre bort varav en var en pinscher och eftersom det är sällan man ser en pinscher var jag tvungen att gå fram för att prata med ägaren. Som vanligt när jag ser hundar och speciellt pinschrar eller shelties tittar jag bara på hundarna och sällan på den som håller i kopplet men det var ju Emma med Hilja och Harry som kom och gick. Jag har aldrig sett Harry i verkligheten och han var så söt och han verkar precis som Egon vara en pinscher med fart som verkligen gillar när det händer något.
 
Det var så kul att vara tävlingsledare och se alla duktiga hundar som tävlade lydnad. Jag blir så sugen att tävla själv men vi får vänta några månader till, och den som väntar på något gott väntar aldrig för länge brukar man ju säga fast jag vet inte rikigt om jag håller med just nu för jag tycker vi har väntat jättelänge.

RSS 2.0