SÅR och VÅR

På tisdagens promenad var vi 5 personer och 10 hundar. Det är så kul att se hur hundar beter sig i en flock och hur bra de läser av varandra. Den här gången var det en hane på 10 år med som Egon inte hade träffat förut så han var naturligtvis väldigt intresserad av honom, men den här hanen gillar att vara för sig själv i utkanten på gruppen och när någon kommer för nära säger han ifrån. Tydligen förstod inte Egon detta riktigt för han närmade sig ändå och då sa naturligtvis den andra ifrån på skarpen mot Egon och då kom polisen Torsten mellan men det räckte att vi sa ifrån så slutade de. Lilla Torsten tror att han är större än han är och han går emellan direkt det är något bråk på gång. Egon höll sig på avstånd från den andra hanen men han var otroligt nyfiken på honom och smög försiktigt närmare ibland men så fort den andra tittade på Egon visade han med både öron och svans hur liten och snäll han var.
Vi var ute och gick i skogen 1 ½ timme och hundarna lekte med varandra och sprang jättemycket och trots att det regnade en hel del var det ingen som verkade bry sig speciellt mycket.

Lillen, som varit så intresserad av en springer spanieltik förut böt partner nu och gick istället efter en portugisik vattenhund. Denna är en kastrerad hane och jag antar att Lillen var lite förundrad för han luktade ju varken hane eller tik. Han gick efter honom hela tiden och luktade honom i baken. Det är lite synd att Lillen blir så fixerad vid enstaka hundar för då springer han inte och leker som de andra gör men huvudsaken att han är nöjd och det verkar han vara.

Dagen efter märkte jag att Egon var lite svullen på ryggen och när jag tittade efter hade han ett sår efter en tand där. Jag klämde ur en hel del var och tvättade med jodopax och det har jag fortsatt med flera gånger per dag så nu är det mycket bättre. Det är nackdelen när hundarna inte har så mycket päls, de blir så lätt skadade av pinnar, tänder vid lek och bråk m.m. Hade det varit Lillen som den andra hunden hade gjort så mot så hade pälsen tagit emot det mesta och det hade inte blivit något sår.

Igår när vi var ute och gick vid vår sommarstuga så hittade jag vårens första tussilago. Det var på en solig plats och det var flera som var utslagna. Det är ju så härligt när man hittar de första och man blir så glad men efter några veckor finns de överallt och då tänker man inte ens på att de finns där. Det känns skönt att våren är på väg och att det blir allt ljusare ute.

Egon i skogen förra veckan

image55

Kommentarer
Postat av: Fia & Aquiro

Hej! Ja det var roligt att se sån arbetsmotor hos honom:) Men Wilma är ju likadan, så man ska kanske inte vara såå chockad.
Vet inte om jag hinner till skotträningen, tänker försöka, ska hjälpa Åsa med hennes hästar.
Men förmiddagsträningen på söndagen kommer vi, bra anledning att hålla sig hyffsat lugn på lördagskvällen:)

Lite otäckt med sår, men som du skriver så får de ju mycket lättare sår pga pälsen..
Hörde av Helene att Torsten är en polis:) Skulle vara skönt om Aquiro fick både uppläxning & lärde sig att säga ifrån...

Nej nu ska jag slänga mig i soffan, helt slut efter dagen.

Kramar

2008-03-06 @ 19:51:03
URL: http://aquiro.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0