LUGNA DAGAR

Det har varit lugna och sköna dagar den sista tiden. Jag tänker framför allt på Egon när jag skriver det. Det är nämligen han som har varit lugn och sansad och det känns jätteskönt.

Vid träningen i ridhuset i söndags var det stor skillnad mot första gången. Nu kunde jag träna både linförighet, läggande under gång och platsliggning med bra resultat. Jag har ändrat lite hur jag gör innan jag börjar träna honom och det verkar som om han blir mer fokuserad på mig då, jag måste testa detta ett tag till innan jag vet om det har önskad effekt.

Egon har varit helt underbar på sista tiden, han lyssnar på vad jag säger, han håller bättre kontakt med mig även i vardagen, han fungerar jättebra när vi är och hälsar på någon. Förhoppningsvis har han lugnat ner sig något och att det inte bara är tillfälligt, men man vet ju aldrig. Alla hundar inom samma ras är ju olika individer och av de pinschrar som jag har träffat är Egon den klart vildaste. Missförstå mig inte nu, jag tycker jättemycket om Egon och skulle aldrig vilja ha någon annan än honom utan jag bara konstaterar fakta. Han är jättemysig och härlig men visst är det skönt att han har lugnat ner sig något.

Här ligger han och vilar efter en promenad ( vi går och Egon springer) på 3 km vid stugan och efter det tränade jag honom en stund. Tydligen tog det på krafterna.

image50


HELT OKONCENTRERAD

Just nu är det svårt att få Egon att koncentrera sig vid träning. Var i ridhuset i söndags och visserligen hade jag bestämt mig för att han skulle få kolla in läget och att jag inte skulle träna annat än kontakt men att han skulle kolla så mycket på alla andra och ingenting på mig, det hade jag inte räknat med. Han bara tittade på allt och alla omkring och nästan inget på mig.
Det var likadant idag när kompisen och jag tränade. Han var totalt ointresserad och ville inte göra särskilt mycket.
Han är väl inne i en period då allt annat är spännande men jag blir så frustrerad när jag håller på och tränar och han bara sitter och tittar precis som om han aldrig hört ordet fot eller ligg förut.

Igår lade vi varsit långt spår till Egon och Lillen igen och då är Egon verkligen alert. Han hittade alla pinnar utom en  och Lillen hittade alla pinnarna så jag är helnöjd över deras prestation när det gäller spår.

Alla hundar har ju perioder när det gäller träningen, ibland går det bra och ibland dåligt, så jag antar att det snart vänder för Egon och att han blir samarbetsvillig snart igen.


LÄNGE SEDAN

Nu var det länge sedan jag skrev något i bloggen men det har inte hänt så mycket på hundfronten över jul och nyår. Någon träning att tala om har det inte blivit bara korta 5 minuters pass inne.
Nyår gick bra med tanke på smällare och fyrverkerier. Det började ju smälla redan före jul och i början reagerade Egon lite men det verkade som han vande sig för på slutet reagerade han inte alls och det känns skönt. Vid själva 12- slaget på nyårsafton blev han lite skraj för alla fyrverkerier som dundrade runt omkring men han släppte rädslan så fort det blev tyst.

Vi var och tränade tillsammans med en kompis och hennes hund nu i veckan. Vi brukar träna tillsammans en gång i veckan men har haft uppehåll över helgerna. Det kändes faktiskt skönt att komma igång igen och Egon var verkligen träningsvillig. När det gäller tandvisningen har vi två helt olika reaktioner hos våra hundar så vi måste träna på helt olika sätt. Egon vill gärna hoppa upp och pussa den som ska titta på tänderna men det tillåter ju inte domarna så vi tänar honom att sitta still och vara lugn när någon ska titta honom i munnen. Han är inte direkt förtjust över att någon ska titta i hans mun men när han är lugn och sansad blir det massor med beröm och godis från mig. Den andra hunden är motsatsen till Egon. Han tycker det är lite läskigt när någon kommer och ska titta på hans tänder för han känner sig lite trängd och vill gärna backa undan. Där måste vi göra träningen så positiv som möjligt och det är jag som ger honom godis istället för matte för att visa att det inte är farligt när någon okänd kommer fram och vill titta på hans tänder. Det gäller verkligen att komma på vad som passar bäst för olika hundar och det är en rolig utmaning och framför allt är det roligt när vi ser att det ger resultat.

Idag la husse ett långt och krokigt spår till Egon och jag la ett långt och krokigt spår till Lillen.
Först gick jag med Egon och han var sååå ivrig i spåret att jag fick hålla emot så han inte skulle slarva och missa apporterna. Han är verkligen duktig på att spåra och han börjar bli bättre på att stanna och markera apporterna, han missade bara en av 10 idag och det är jättebra. Det jag måste jobba mer på är att han stannar kvar när han har markerat apporten för han är så ivrig att fortsätta spåra så han vill gå iväg direkt.

Sedan var det dags att gå med Lillen och där blev jag glatt överraskad. Han brukar ta det lugnt i spåret, gå i sakta mak och nosa väldigt noga men idag var det fart på honom. Han jobbade verkligen bra för han missade en vinkel men kunde arbeta sig tillbaka till spåret och därefter hittade han alla apporter. Lillen stannar och tar upp apporterna och det är så jag försöker få Egon att göra för då kan jag inte missa när de markerar en apport. om de bara nosar till på apporten och sedan fortsätter att gå är det lätt för mig att missa markeringen.

På söndag börjar allmäna träningen i ridhuset för medlemmar i Sura BK och då ska vi dit och träna. Jag antar att första träningstillfället går åt till att se till så han inte äter hästbajs för det är något som han älskar att göra. Det gäller nog att ha med sig något godis som är jättesmaskigt, om det nu finns nåt som är godare än hästbajs, enligt Egon.

RSS 2.0